Attefallshus är en ny typ av hus i Sverige som kan sägas vara en slags utveckling av vår svenska friggebod.

Medan friggeboden inte får uppgå till mer än 15 kvadratmeter för alla bodarna sammantaget har man kompletterat den lagstiftningen med de så kallade attefallshusen som får vara upp till 25 kvm och ha en takhöjd på 4 meter.

Attefallshuset får också användas som permanentbostad, även då om bygglov krävs, och bestämmelserna när det gäller användningen ger möjlighet till fem olika typer av boenden

Förutom permanentbostaden är de olika användningsområdena kompletteringshus till bostad, komplementbyggnader som till exempel garage, tillbyggnad, extra bostad, och som takkupor, det vill säga en tillbyggnad på taket av en byggnad.

Du får bygga högst två takkupor och dessa får som mest uppta halva takfallets längd. Takkuporna får inte byggas så att ingrepp i den bärande konstruktionen måste göras.

Gemensamt för attefallshusens användning är precis som för friggeboden att de inte kräver bygglov i många fall. Undantaget för bygglovet gäller så länge det redan finns ett eller två bostadshus på tomten och det inte finns några speciella krav i detaljplanen som förhindrar detta.

Den får inte heller ligga närmare än 4,5 meter från en tomtgräns. Attefallshuset måste också vara fristående från det övriga huset, så länge det inte byggs som takkupa.

Namnet attefallshus kommer från den mellan 2010-2014 sittande bostadsministern Stefan Attefall som var med och lagstiftade kring de nya reglerna för de mindre fristående kompletteringshusen.

Attefallshusen kan, till skillnad från friggebodar, byggas komplett med toalett och kök och på det sättet utgöra en hel bostad.

Hur mäts attefallshus?

Attefallshusen mäts via de yttre kvadratmetermåtten och taknocken får vara högst 4 meter. Det gör att ett attefallshus i funkisstil med rakt tak kan utnyttjas maximalt med ett stort loft och även en terrass om man vill. Du har även tillåtelse att lägga till källare på byggnaden om marken är lämplig för detta.

Att hyra ut ett attefallshus

I samband med att regeringen tog fram attefallshuset kombinerade man även det med generösare regler för andrahandsuthyrning, blev det också möjligt för villaägare att bygga och hyra ut attefallshus på tomten.

Reglerna är desamma över hela landet och skiljer sig inte åt mellan kommunerna. Den grundläggande regeln är att du som hyresvärd kan ta ut 4% av bostadens marknadsvärde per år och utöver detta kostnader för slitage och drift.

Bor man i ett attraktivt område såsom någonstans i fjällen, Gotland, Skåne, eller Bohuslän är ett attefallshus, eller fler, perfekta att komplettera med för att kunna hyra ut till gäster.

Sommarstugeområden med större tomter är också perfekta att sätta upp ett attefallshus på. Varför inte för att kombinera det som gäststuga och uthyrning?

Isolering av attefallshus

Det finns inget regelverk kring att man måste tilläggsisolera ett attefallshus, vilket kanske inte heller är aktuellt om man tänkt använda det till kallgarage eller ett båthus.

Men ska det användas till bostadshus måste det isoleras för att klara året-runt-boendet. Det kan också vara en utmärkt idé att överväga att isolera ditt attefallshus, även om du bara tänkt använda det som sommarstuga.

Det finns flera olika isoleringsalternativ när det gäller de här husen. De kan isoleras utifrån eller inifrån och man bör alltid komma ihåg att lägga in takisolering.

En bra gjord isolering håller temperaturen på en jämn nivå i byggnaden och gör det inte bara behagligare för dem som vistas där, utan skonar också inredning och föremål i huset från det slitage som ojämna temperaturer och luftfuktighet kan utgöra.

När du ska renovera huset är det alltså saker som användingsområde, klimat, och vilka årstider som byggnaden ska användas som spelar in.

Det finns också olika sorters material du kan använda i ditt attefallshus. Den vanligaste formen av isolering är mineralull. Det är ett material som kan anpassas och användas både i golv, innertak, eller väggar.

Cellplast fungerar för lättare isolering och det finns flera olika typer av den här typen av isolering, som egentligen består av skivor man sätter upp.

För att isolera fönster och dörrspringor använder man ofta polyuretanskum som är lätt att applicera på ställen där det annars är svårt att komma åt.

Olika husgrunder på attefallshus

Vilken husgrund ditt attefallshus ska stå på beror på hurudan tomt du har. Det beror också på vilka behov du har och hur mycket du exempelvis vill isolera.

Olika typer av husgrunder är plattor direkt på mark, krypgrund, hybridgrund, och plintgrund. När du beställer ett attefallshus kan du alltid få tips och råd av husleverantören om vilken som passar bäst.

Plattor

Ett attefallshus om står på plattor passar för dem som vill gjuta in golvvärme. Det är också betongplattor i kombination med armeringsnät som oftast används om attefallshuset ska användas som garage.

Krypgrund på attefallshus

Krypgrund betyder att huset står på bjälkar ovanför marken. Plintar passar bra om det är ett fritidshus som står i terräng och det är svårt att komma åt med större bilar och utrustning för att lägga andra typer av husgrunder. Den här typen av hus är också mer svårisolerade.

Hybridgrund

Hybridgrund är en blandning mellan plattor och krypgrund. Man har ett bärande bjälklag som man sedan isolerar invändigt.

Den passar när man vill ha en betongfri grund som är välisolerad. Din husleverantör kan avgöra om det är lämpligt med hybridgrund för just din tomt.

Plintgrund

Plintgrund är den enklaste formen av husgrund och där ställer man helt enkelt huset på betongplintar som finns att köpa färdigt på bygghandeln. Man kan också gjuta dem på plats.

Det här är en enkel och billig lösning för dem som inte behöver ett åretruntboende eftersom det inte går att isolera golvet med den här lösningen.

Det kan också vara värt att räkna på att investera i en krypgrund istället eftersom kostnaderna inte nödvändigtvis skiljer sig så mycket från att bygga plintgrund. Plintgrund kan inte kombineras med en hussockel och du kan heller inte få golvvärme installerat.

Frågor och svar

Hur många attefallshus får man bygga på en och samma tomt?

I dagsläget får man ha kompletteringshus i form av attefallshus upp till 25 kvm i anslutning till huvudbyggnaden. Det har även inletts en utredning i samband med ett förslag till Riksdagen att öka ytan till 30 kvm.

Men idag är det alltså fortfarande 25 kvm som gäller, fördelat på en eller flera byggnader, som tillsammans maximalt får uppgå till 25 kvm.

Hur stort får ett attefallshus vara?

Ett attefallshus får vara 25 kvm utan bygglov, men idag kan man köpa nyckelfärdiga attefallshus som är upp till 50 kvm. Men ett sådant hus kräver alltså byggtillstånd.

Hur högt får ett attefallshus vara?

Ett attefallshus får vara som högst fyra meter upp till taknocken, till skillnad från en friggebod som får ha en maxhöjd på tre meter.

Hur nära huset får man bygga attefallshus?

Ett attefallshus måste vara en fristående byggnad, men kan stå så nära bostadshuset som man själv vill, förutsatt att man kommer åt att göra underhåll på fasaderna. Attefallshuset måste ha minst 4,5 meter till tomtgränsen.

Vilka handlingar behövs för attefallshus?

Även om det inte krävs bygglov för ett attefallshus måste du kontakta kommunen och meddela att du tänker sätta upp en till byggnad på tomten. De kan då hjälpa dig med detaljer och kontrollera om det skulle behövas ett bygglov trots allt.

Det kan bli aktuellt om området utgör en värdefull miljö, såsom historisk- eller kulturhistorisk mark, alternativt om området är känsligt ur konstnärlig synpunkt.

Även om huset kommer att stå i anslutning till ett skjutfält som bedrivs av totalförsvaret eller ligger nära en flygplats kan bygglov behövas. Då avgör bestämmelser i miljöbalken om det är lämpligt att sätta upp ett attefallshus på tomten.

Byggnadsnämnden tar alltid ut avgifter i och med beslut angående byggstarter och byggslut. De tar även avgifter för arbetsplatsbesök och tillsynsbesök. Dessa kan kan variera mellan kommunerna, så kontrollera alltid detta innan, så du slipper otrevliga överraskningar.