Så sköter du en trädgårdskompost

Att ha sin egen trädgårdskompost är något som många hemmaodlare drömmer om att få till. Så smidigt att bara kunna slänga ut allt skräp i en hög direkt på marken, och sen sköter den sig själv.

Inte minst för att man slipper åka med allt skräp till sopstationen. Och så är det ju faktiskt väldigt miljövänligt, och ekonomiskt! Tyvärr är det inte alltid lika lätt som det låter, och det gäller även med att skapa en trädgårdskompost.

Man försöker och försöker, föder högen med gräsklipp, äggskal, ruttna löv och kvistar. Men inget resultat, och högen förblir bara en skräphög utan några mikroorganismer som kämpar med förmultningen.

För er som känner er nära på att ge upp er satsning på att få igång trädgårdskomposten har jag satt ihop en ultimat guide för hur man sköter trädgårdskomposten på rätt sätt.

För trots att det efter många försök känns lönlöst så finns det en hel del saker man kan prova för att få en förbättring. Och egentligen går det inte att misslyckas, ibland behövs det bara lite mer tid!

Men faktum är att några få förändringar kan göra att förmultningen sätts igång och att skräphögen faktiskt förvandlas till ett livs levande kompost.

Nu hoppas jag inte att ni får upp bilden av ett stort kompostmonster som springer omkring i trädgården, för trots att det kanske lät som det så försiggår livet inuti högen.

Hur som helst, jag hoppas att ni finner någon nytta av denna artikel och att ni med lite hjälp på vägen kan få igång en härlig, stor, levande trädgårdskompost.

Även om du redan har en väl fungerande maskin så skadar det ju inte att få lite extra tips, eller hur!? En liten kompost kanske inte ser mycket ut för världen, men kom ihåg att de små sakerna blir tillsammans något stort!

Vad är en trädgårdskompost?

En trädgårdskompost, eller kompost som man också brukar säga, är en samlad hög av skräp som på ett mirakulöst sätt börjar äta upp sig själv för att bli till fräsch jord. Eller ja, det är inte riktigt ett mirakel som gör att komposten fungerar.

Faktiskt så är det mikroorganismer, och även större organismer som ska ha en eloge för det jobb de gör. När vi slänger ner vårt skräp, som för övrigt måste vara biologiskt nedbrytbart, sätter dessa organismer igång och bryter ner materialet.

Sa skoter du en tradgardskompost

Med andra ord är en kompost ett eget, livs levande kretslopp där vårt skräp förvandlas till jord. Man kan säga att det är som att ha en egen jordfabrik, haha! Och det är ju helt fantastiskt! Tänk så bra, både för din ekonomi, miljön, och trädgården.

Varför ska man ha en trädgårdskompost?

Det kommer många fördelar med att ha en kompost! Som jag sagt tidigare så gör det att du kan spara både tid och energi eftersom du slipper åka och slänga alla sopor på återvinningen, och istället bara kasta de direkt i komposten.

Nedan har jag gjort en liten lista på fördelar med att kompostera:

  • Du sparar tid och energi
  • Du slipper besöka soptippen stup i kvarten
  • Soptunnan blir inte full lika snabbt
  • Komposten förvandlas till fin näringsrik jord som kan användas i trädgården
  • Du sparar pengar på att inte slänga allt i soporna
  • Du sparar pengar på att inte behöva köpa ny jord
  • Du sliter kretsloppet från avfall till jord
  • Det är smidigt att ha
  • Det är miljövänligt
  • Du sparar bensinpengar från bilfärderna som minskar

Hur får man igång komposten?

Nu när vi vet hur bra det är att kompostera så kan det ju vara nödvändigt att veta hur man gör för att kompostera.

Som sagt så är det inte så svårt som man kan tro, men det är ju inte ovanligt att man ger upp om något inte går som det ska direkt. Det kanske inte gäller alla, men inte talar jag väl bara för mig själv i alla fall!?

Det som är viktigt när du ska få igång din kompost är att du har något avfall som du vill bli av med. Däremot kan man inte slänga i vilket avfall som helst, utan materialet måste vara organiskt och naturligt nedbrytbart.

1. Samla avfall

Börja med att samla ihop avfallet som ska ingå i komposten, det kan vara både matavfall och trädgårdsavfall. Tänk dock på att det inte ska vara något animaliskt avfall till en början.

2. Välj plats och typ

Här får du välja vad som passar dig och ditt boende bäst. Har du tänkt ha komposten bara rakt upp och ner i trädgården är det bara att du bildar en hög av avfallet, annars lägger du avfallet i den behållare där du tänkt samla det.

Oavsett är det smart att ha någon form av ram runt komposten för att hindra avfallet från att trilla av när högen blir större.

Sa skoter du en tradgardskompost

Ett smart tips är att placera komposten rätt så nära ingången till boendet eller trädgårdslandet så att du slipper gå så långt varje gång du ska slänga något. Tänk också på att placera den i skugga då direkt solljus kan göra att processen snabbas upp för mycket!

3. Skapa grunden

När du ska skapa din komposthög bör du fundera på hur stor kompost du vill ha, alltså hur mycket saker du kommer slänga i den.

Ett bra mått är ca 1,5 m på längden och ca 1 m på höjden. Ju längre desto större blir den, och tvärtom! Där får du alltså känna av ditt eget behov.

Genom att forma avfallet till en avlång fyrkant blir det lättare att sköta den sen. Skapa en bra och luftig grund genom att lägga några grenar i botten.

4. Bygg på komposten

När grunden är lagt är det bara att börja varva mellan olika material. Variera mellan jord, trädgårdsavfall, matavfall, och gödsel, men tänk på att varje lager av avfall ska vara i kontakt med ett lager jord.

Kort och gott ska det vara vartannat lager av jord varvat med något annat avfall tills den är ungefär 1 m hög. Packa så att komposten inte blir alltför luftig, och avsluta hela verket med ett lager av gräsklipp eller halm.

5. Låt den jobba

Så när komposten är färdigbyggd är det dags att vänta för att den ska komma igång och börja jobba. Nedbrytningen börjar när komposten är mellan 35-55 grader varm, alltså kan det ta ett tag för den att värma upp så att säga! Även fuktigheten spelar roll för att processen ska ta fart, och där ska halten ligga på mellan 50-60%.

6. Samla avfall

Trots att komposten kommit igång med nedbrytningen kan det vara svårt att hitta den perfekta balansen för att processen ska gå så snabbt och smidigt som möjligt.

Beroende på hur pass mycket torra avfall den innehåller kan man faktiskt behöva vattna den lite för att fuktighetshalten ska nå rätt grad.

Vanligtvis tar det ungefär 2-4 månader innan komposten är helt klar och materialet förvandlats till användbar jord.

Men som sagt så beror det på kompostens balans mellan värme och fukt, alltså hur bra den mår! Ibland kan det ta upp till 1 eller 2 år innan den är färdig, så ha tålamod och se till att den trivs.

Hur vet jag att komposten är klar?

Eftersom det kan variera så pass mycket gällande hur lång tid det tar för komposten att bli klar så kan det också kännas svårt att veta just när den är klar.

Olika komposter tar olika lång tid beroende på var de växer, hur de växer, hur stora de är, och vad man lagt i dem. Däremot finns det några knep man kan använda för att veta om just din kompost är redo, och några av dessa är att:

  • Du känner en tydlig doft av mull och jord
  • Komposten känns torr och lite varm om du lägger handen på
  • Du kan inte se vilka avfall som lagts i den, alltså har materialet förvandlats till jord
Sa skoter du en tradgardskompost

Med andra ord är det viktigt att då och då titta till komposten genom att känna och lukta på den. Se det som en maskin som ständigt behöver bränsle och gas för att kunna verka, för ungefär så fungerar det!

Var ska jag placera komposten?

Precis som jag nämnde när jag förklarade hur man komposterar så kan man placera komposten på olika ställen beroende på vad som passar just dig och din bostad.

Men oavsett om du har komposten i en behållare eller direkt i trädgården så finns det vissa saker man ska tänka på när man placerar den:

  • Avstånd mellan bostad och kompost

Detta är egentligen inte avgörande för kompostens mående, utan mer för att du själv ska slippa gå så långt varje gång. Och ja, jag pratar om att det kan vara smart att ställa komposten nära ditt boende, eller trädgårdslandet om det mesta avfallet kommer därifrån.

Ju närmre du placerar komposten vid ingången till ditt boende desto kortare blir sträckan som du måste gå varje gång du ska slänga något, och då kommer också komposten att användas oftare!

Tänk dock på att doften från komposten inte alltid känns jättefräsch, så det kan vara bra att hålla ett visst avstånd. Men det behöver inte nödvändigtvis vara på andra sidan trädgården om du förstår!?

  • Skydd av skuggan

Du ska också tänka på att komposten trivs bäst i skugga, eller i alla fall inte direkt i solen. Om komposten utsätts för direkt solljus kan mikroorganismerna jobba för aktivt och materialet ”brinner” för snabbt för sitt eget bästa. Så skydd av något träd eller buskar är bra att försöka hitta!

  • Plan mark

Där komposten placeras bör marken vara plan, framförallt om du kör en hög direkt på backen. Då minskar du risken för att hela högen rasar, och så får avfallet bättre direktkontakt med varandra i de olika lagren om de ligger rakt på.

Olika typer av kompost

Något som jag också nämnt tidigare är att det finns olika typer av komposter, så dessa tänkte jag bara redogöra för lite snabbt. Missa inte våra artikel om de bästa komposterna 2022.

  • Hög på marken

Denna variant är nog den vanligaste, just för att den är så enkel och i sin renaste form. Det är precis som det låter; man samlar ihop avfallet och skapar en hög på marken.

Hur man går tillväga för att kompostera har jag pratat om lite längre upp. Däremot vill jag nämna den lilla detaljen om att det kan underlätta om man formar avfallet till en slags fyrkant, och om man grundar med några grenar i botten för att släppa in luft.

  • Behållare

Denna variant kan man experimentera lite med och snickra ihop helt själv. Eller så kan man köpa en färdig kompostbehållare på en byggaffär, det är upp till var och en vad man känner för.

Sa skoter du en tradgardskompost

Behållaren kan vara av metallnät, hopsnickrade plankor utan botten, eller bara hållas ihop med några pinnar. Däremot underlättar det om man har en behållare som håller ihop och formar avfallet lite mer då det hjälper för att sätta igång förmultningen.

  • Isolerad behållare

Här har vi en lite mer avancerad variant. Isolerad behållare betyder alltså en behållare som har någon form av lock. Dessa kan också göras själv eller köpas på en bygghandel.

Det som är smidigt med sådana här varianter är att locket hindrar regnet från att fukta komposten ovanifrån, som faktiskt kan störa fukthetsbalansen.

Men eftersom man bättre kan stänga inne allt avfall blir det ändå som ett slags reglage för både värme och fukt, plus att det håller flugor borta och stänger inne möjlig stank!

Kan man kompostera under vintertid?

Denna fråga kanske man inte ens har börjat fundera på om man nyligen upptäckt det här med kompostering. Men svaret är ja, komposten fungerar även på vintern. Dock gäller det att man matar den regelbundet, så att säga!

Alltså att man aktivt håller igång komposten och ständigt fyller på med avfall så att nedbrytningsprocessen fortsätter.

Det är nämligen det som genererar värmen under de kallare månaderna, ungefär som maten fungerar för att vi människor ska fungera.

Om du har din kompost i en hög direkt på marken kan du gärna täcka över den med löv för att hålla värmen inne extra bra.

Om du redan innan du sätter upp din kompost vet med dig att du vill underhålla den under vintern så är en isolerad kompost att föredra. En sådan variant håller igång processen lättare än en som är helt öppen.

Varför funkar inte min kompost?

Tillhör du den skaran av människor som så innerligt vill ha en kompost och har försökt flera gånger, men det vill bara inte funka? Du är inte ensam, och ibland behöver man bara lite hjälp på vägen för att spärren ska släppa!

För trots att kompostering inte är jättesvårt krävs det att man finner den magiska gränsen mellan vilka förutsättningar den mår bra i!

Om komposten inte funkar och vill komma igång kan det handla om att den behöver mer fukt, att den inte är tillräckligt varm, eller att materialen inte ligger tillräckligt tätt mot varandra, bara för att nämna några orsaker.

Här har vi några av de vanliga orsakerna till att organismerna inte vill börja jobba:

  • Komposten är för varm
  • Komposten är för torr
  • Komposten står på en plats som är för solig
  • Komposten är inte tillräckligt tät, alltså kommer det in för mycket luft
  • Obalans i komposten
  • Komposten är alldeles för platt och bred, alltså saknar den höjd

Vanliga problem som uppstår när komposten inte funkar

Skulle det visa sig att din kompost inte vill sätta igång med nedbrytningen kan det alltså bero på någon av ovanstående orsaker, som i sin tur gör att din kompost inte mår tillräckligt bra.

Vi alla känner nog till att dåligt mående får dåliga konsekvenser, vilket också gäller för komposten. Vanliga problem som då kan uppstå är att:

  • Myror bosätter sig

Om komposten är för torr kommer myrorna att trivas exceptionellt där inne, för då påminner det nämligen om en myrstack. Trivs myrorna är risken stor att de kommer ta sitt pick och pack och flytta in i komposten, något man gärna undviker.

  • Dålig lukt

Om komposten luktar dåligt, eller till och med ruttet kan det bero på att den är för blöt eller för tät. Detta gör att luft har svårt att tränga in och komposten får då syrebrist.

  • Luktar ammoniak

Om komposten luktar ammoniak är det ett tecken på att den innehåller för mycket kväve, alltså material som är kväverikt.

  • Flugor och larver

Om komposten invaderas av flugor och larver betyder att ”färskt avfall” är för dåligt täckt. Detta kanske man inte tänker på, men när man slänger in något i komposten ska det inte bara kastas överst och lämnas där.

Istället ska man trycka ner det och täcka med avfall som börjat förmultna, annars får du besök av flugorna och dess herre!

Lösningar på problemen

  • Komposten är för torr och får besök av myror

Lösning: vattna försiktigt för att skapa bättre balans, eller lägg i lite fuktigare avfall. Om komposten står på en solig plats kan det hjälpa att flytta den till skugga.

  • Komposten är för blöt och luktar ruttet

Lösning: lufta komposten genom att blanda runt avfallet och lägg till material som suger upp vätska, så som halm eller strö.

  • Komposten luktar ammoniak

Lösning: för att balansera upp det ska du blanda in material som innehåller mycket kol, så som löv, ris, trädgårdsavfall, och grönsaksblast.

  • Invasion av flugor och larver

Lösning: täck komposten med ett lager av torrt material. Hjälper det inte är ett alternativ att byta till kompost med lock.

  • Komposten är för varm

Lösning: prova med att bygga komposten mer på höjden för att släppa in mer luft och skapa syre.

  • För mycket luft kommer in

Lösning: mal ner material som är stora och se till att packa ordentligt.

Hur får man till den rätta balansen i komposten?

När man ska börja med kompostering är det egentligen balansen det handlar om när allt kommer till kritan. Med balans menar jag förhållandet mellan innehållet i komposten, och däribland räknar man temperatur, fukthalt, syrehalt, kolhalt, och slutligen kvävehalt.

Det är balansen mellan dessa fem komponenter som styr hur bra eller dåligt komposten mår, och alltså om förmultningsprocessen kommer igång eller inte. Vi börjar med de två som har störst påverkan; kol och kväve.

Kol och kväve – den hårfina linjen

Som sagt så behövs både kol och kväve för att förmultningsprocessen i komposten ska sätta igång och för att organismerna ska trivas där inne.

Men, för att allt ska funka får det varken vara för mycket eller för lite av de båda och gränsen däremellan är mycket fin och kan vara svår att hitta.

Kväve behövs för att hela processen ska hållas igång då det är den som ökar mängden arbetande organismer så att säga.

Sa skoter du en tradgardskompost

Om komposten innehåller för lite kväve kommer förmultningen att upphöra, medan för mycket kväve gör att komposten luktar skarp ammoniak.

Några material som innehåller mycket kväve är urin, gräsklipp, potatis, morötter, gödsel, köttavfall, och redan halvförmultnad kompost. Så behövs det mer kväve kan man lägga till något av dessa och undvika om det finns för mycket.

För att balansera kvävet ska man tillsätta material som innehåller kol istället. Sådana material är till exempel tidningspapper, torra löv, granbark, sågspån, och halm.

Syret, fukten, och tempen

Sen ska man då också tänka på att komposten ska få tillräckligt med syre och fukt, och att temperaturen ska vara tillräckligt varm för att processen ska fortgå.

Det kanske låter som att det är väldigt mycket att tänka på när man ska sköta om komposten, men så länge man matar komposten med ett varierat avfall ska det inte vara några problem.

Uppstår något problem så får man utgå därifrån för att ”gottgöra” komposten, som vi tipsar om ovan. Men har den en bra balans och tas om hand på rätt sätt så ska du se att den sköter sig själv, det gäller bara att vara ihärdig och tänka på att inte slänga i vad som helst!

Vad kan man slänga in i komposten? Och inte?

På tal om det, vad menas med att inte bara slänga i vad som helst? Jo, precis som med oss människor mår vi olika bra av olika födor. Detsamma gäller för komposten och olika typer av avfall.

För att komposten ska må bra kan man alltså inte kasta i allt skräp som man får över i hemmet, så som plast, gamla tandborstar, trasiga strumpor, tomma burkar, ja, ni förstår vad jag menar.

Bara för att det är ett avfall betyder det inte att komposten kan bryta ner det och omvandla det till jord. Det krävs att materialet är naturligt nedbrytbart. Men det är kanske inte alltid man har koll på vad som är naturligt nedbrytbart och inte.

Det här kan du kompostera

En generell regel är att man kan kompostera allt material som är organiskt, alltså att materialet ursprungligen kommer från en växt eller ett djur.

Egentligen kan man kompostera det mesta, men här har ni några exempel på avfall som går utmärkt att kompostera:

Från köket

  • Rester från skaldjur, fisk, och kött
  • Ägg eller äggskal
  • Kaffesump, filterpåsar
  • Teblad
  • Rester från grönsaker, bär, och frukter
  • Äggkartonger
  • Toarullar
  • Hushållspapper
  • Mjölkprodukter, så som ost, mjölk, yoghurt
  • Bröd

Från trädgården

  • Fallen frukt
  • Avklippta växtdelar
  • Gräsklipp
  • Vissa ogräs
  • Löv
  • Barr
  • Gödsel
  • Blast
  • Halm
  • Träflis

OBS! Det man måste komma ihåg är att om man ska kompostera matavfall så krävs det att komposten är i en behållare godkänd för matavfallshantering. Med det menas att den är isolerad så att den klarar angrepp från gnagare och andra skadedjur.

Sa skoter du en tradgardskompost

Extra uppskattade avfall

Sen finns det ju vissa avfall som komposten mår lite extra bra av. Några exempel på sådana är:

  • Färska löv
  • Grönsaksblast
  • Teblad
  • Krossade äggskal
  • Kaffesump som ligger i en filterpåse
  • Vissna blommor
  • Fruktrester
  • Bärrester
  • Urin

Det här ska du inte kompostera

Och så finns det saker som man gärna inte ska kompostera. Eller ja, såvida du inte vill förvandla komposten till en skräphög på marken, och det är ju inte att rekommendera. Avfall som man inte ska slänga i komposten är avfall som inte går att bryta ner, som till exempel:

  • Aska från ved
  • Kol och briketter
  • Dammsugarpåsar
  • Fett, t.ex. olja
  • Kemikalier
  • Cigarettfimpar
  • Plast, glas, textilier, gummi, metall

Sammanfattning

Visst verkar det ändå inte så svårt det här med att kompostera? Visst krävs det lite tid, engagemang, och tålamod, men ack så värt det!

I slutändan kommer du spara både tid och energi på att inte behöva åka till sopstationen lika ofta och miljön kommer må mycket bättre av att du återupplivar det naturliga kretsloppet.

Som tack får du en mycket näringsrik jord som kan användas till odlingar i trädgården! Kom bara ihåg att man inte kan slänga ner vad som helst i komposten, utan det måste vara naturligt nedbrytbart av organismerna som jobbar där inne.

Ett tips är att se på komposten på samma sätt som du ser på dig själv; skräpet stannar ute och in åker nyttigheterna.

Att ha en kompost kanske inte känns som en stor grej, men man får inte glömma bort att små saker adderas till något stort. Fortsätt hjälpa moder jord att må så bra som möjligt, och tänk på dina avfall!

Lämna en kommentar

Missa inte dagens deals