Så sköter du en hushållskompost – En nybörjarguide till småskalig kompostering i hemmet

Att ha en hushållskompost kan vara både roligt och praktiskt. Soporna minskar, och samtidigt får du jord att använda till plantering eller som jordförbättringsmedel. Det är alltså bra såväl för miljön som för din plånbok, och inte minst för din trädgård.

Men om du inte tidigare har använt en hushållskompost så kan det kännas omständigt. Därför har vi satt ihop en liten guide, så att du kan lära dig att använda och sköta en hushållskompost. Du får också veta hur du kommer igång, och vad som är viktigt att tänka på.

Vad är en hushållskompost?

En kompost kan se ut på olika sätt, men det de har gemensamt är att man lägger biologiskt nedbrytbart hushållsavfall där. Avfallet bryts sedan ned och blir till jord med hjälp av bland annat maskar. Jorden kan sedan användas att plantera i, eller som jordförbättringsmedel.

Sa skoter du en hushallskompost

Det finns många fördelar med en hushållskompost:

  • Avfallet som hämtas från ditt hushåll minskar med 30-50 procent. Om du bor i hus så innebär det att du kanske till och med kan minska på sophämtningen.
  • Transportbehovet minskar för insamlingen av ditt avfall, om du väljer att ha sophämtning mer sällan.
  • Du får gratis jord eller jordförbättringsmedel som du kan använda. Återvinning, helt enkelt.
  • Kompostering av matavfall ger en lägre renhållningstaxa.
  • Det är roligt och inte minst lärorikt.
  • Om du har barn så är det ett utmärkt tillfälle att engagera dem och lära dem omkretslopp och biologisk nedbrytning.

Så börjar du med kompostering

När det är dags att komma igång med komposten så är det viktigaste inte hur den ser ut, utan snarare att du sköter den på rätt sätt. En kompost kan se ut på många olika sätt, och det är upp till dig hur du vill utforma din kompost.

Här hittar du vår artikel om de bästa kompostbehållarna 2022.

Det finns dock några regler som du måste följa:

  • Kompostbehållaren ska vara skadedjurssäker. Möss och fåglar ska inte kunna komma åt innehållet i komposten. Behållaren ska vara sluten, och ingen glipa får vara större än 5 millimeter. Behållaren måste även ha botten och lock, alternativt vara nedgrävd ungefär 20 centimeter.
  • Kompostbehållaren måste ha en storlek som fungerar året runt, även vintertid. Det innebär att det ska finnas plats för köksavfall och strö som ska tillföras, även om komposten fryser.
  • Komposten ska skötas på ett sätt som inte innebär olägenheter för omgivningen.
  • Kompostering av matavfall ska även anmälas till kommunens miljö- och byggnadsnämnd, enligt miljöbalken.

Var ska komposten placeras?

Kanske har du redan en plats där du vill placera din kompost, men om du inte vet vart den ska stå så kan det vara bra att tänka “lättillgängligt”. Du kommer högst troligt att vilja ha den nära till hands när du ska lämna matavfall i den, inte minst under vintern.

En del föredrar att ha den utom synhåll, och det går förstås också bra men tänk då på att du kommer att behöva gå fram och tillbaka med kompostavfall och dylikt. En bra skottkärra och en stark rygg kan vara bra att ha om du väljer att ha komposten långt bort.

Komposten sköter sig själv – men rör gärna om

En stor fördel med en kompost är att den i princip sköter sig själv. När du väl har kommit igång med kompostering så behöver du inte göra mycket mer än att lägga ner matavfall och strö i den, själva nedbrytningen sköter den själv.

Att röra om i komposten är alltså inget måste, men det får nedbrytningsprocessen att gå fortare. När du rör om så kommer det in luft, och du kan även lägga de minst multnande partierna i mitten eftersom det är där nedbrytningen sker. Många väljer att röra om i komposten en gång på våren och en gång på hösten, till exempel.

Vad är skillnaden mellan kallkompost och varmkompost?

Även om en kompost kan se ut på väldigt många olika sätt, så finns det egentligen bara två olika typer av komposter: varmkompost och kallkompost.

Den sistnämnda, kallkomposten, är det ursprungliga sättet att kompostera. Det är helt enkelt bara en hög på marken. Det är dock nödvändigt att göra något form av behållare eller låda, till exempel en trälåda utan botten.

Sa skoter du en hushallskompost

En varmkompost fungerar även under vintern, eftersom den är isolerad. Även en varmkompost kan se ut på många olika sätt, de kan köpas färdiga eller så kan du bygga en själv.

Vanliga problem med komposten

Här är några av de vanligaste bekymren som dyker upp hos dig som har hushållskompost.

Myror: Om myror bosätter sig i komposten så är den för torr, och behöver vattnas.

Det luktar starkt och ruttet: Beror på att det är för blött eller för kompakt, och komposten har syrebrist. Lufta den med en grep. Tillsätt halm, bitar av kvistar eller strö för att suga upp vätska. Blanda in torrt och kolrikt material som löv, halm och ris.

Det luktar ammoniak: Beror på för mycket kväve. Blanda ned kolrikt material som löv, ris, halm och kutterspån.

Flugor: Ett lager med torrt material överst i komposten kan hjälpa, eller ett lock.

Råttor: Beror på att det finns matrester, kött, fisk, ost eller bröd i komposten. För kompostering av sådana matrester krävs en sluten behållare, och i de flesta kommuner krävs även särskilt tillstånd.

Om det inte händer något i komposten:

  • Det kan vara för torrt. Vattna.
  • För mycket luft på grund av för mycket grenar och grovt material. Mal ned grenar i en kompostkvarn.
  • Komposten står för soligt och blir uttorkad. Flytta in den i lövskugga.
  • Balansen kan vara fel. Varva kväverikt och kolrikt material. Om komposten är full avtorrt och kolrikt material så kan du få igång den genom att vattna med nässelvatten,eller med vatten som är blandat med lite urin.
  • Om komposten är för platt så kan den avge för mycket värme. Lägg om den så attden blir högre.

Så kommer du igång med komposten – steg för steg

Såhär går du tillväga för att starta din hushållskompost. Kom ihåg att skaffa tillstånd om du planerar att kompostera matrester!

  1. Ha gärna två högar, behållare eller fack bredvid varandra. En aktiv som du fyller på efter hand, och en där komposten multnar i lugn och ro.
  2. Välj ett skuggigt läge, och helst i lä så att komposten inte torkar.
  3. Bottna med kvistar grövre grenar så att luft kommer till.
  4. Varva sedan med rester från växter, barr och någon skopa jord emellanåt eftersom det tillför mikroliv.
  5. Lägg rotogräs som tistlar och kvickrot i mitten.
  6. Vattna om det blir torrt. Det är vanligt att det behövs under våren och högsommaren.
  7. Ha gärna en hink med strössel av jord och barr intill komposten, så att du kan lägga på ett rikligt lager ifall det kommer flugor.

Vad kan jag lägga i hushållskomposten?

I en hushållskompost kan du lägga det mesta av avfallet och i stort sett alla matrester, men då krävs det som sagt ofta tillstånd samt att komposten måste vara tät och inte ha några större springor än 5 millimeter. Kolla upp vad som gäller i din kommun.

  • Kaffefilter med sump
  • Tepåsar och teblad – Hushållspapper
  • Äggkartonger
  • Vissna blommor och blomrester
  • Aska från vedpanna, braskamin och öppen spis (dock inte för stora mängder)
  • Finfördelad bark
  • Barr, dock inte för stora mängder av grannbarr
  • Frukt, dock bör skal från till exempel apelsin finfördelas, annars tar nedbrytningenväldigt lång tid
  • Finfördelade grenar och kvistar

Exakt vad du kan lägga i komposten beror på om du har en trädgårdskompost eller hushållskompost, och om du har tillstånd eller inte. Vilka regler som gäller för komposter skiljer sig mellan olika kommuner, men vanligtvis är det tillåtet att ha en trädgårdskompost utan tillstånd medan en hushållskompost kräver tillstånd.

Sa skoter du en tradgardskompost

Det här ska du inte lägga i komposten

  • Kalk
  • Handelsgödsel
  • Sand, sten, lera och gyttja
  • Fett
  • Salt
  • Tobaksaska och cigarettfimpar
  • Dammsugarpåsar
  • Oorganiskt material

Så sköter du om komposten

När du har kommit igång med komposten sköter den sig själv för det mesta, men det finns några saker som är viktiga att göra och att komma ihåg. 

1. Täck över eller blanda. Låt inte färskt matavfall ligga högst upp i komposten, täck antingen över det med strömaterial eller blanda ned det i komposten. Blanda ned det nya varje gång du fyller på, så slipper du såväl dålig lukt som flugor och andra bekymmer.

2. Blandning. Blanda även i torrt trädgårdsavfall i hushållskomposten. Det går även att blanda i till exempel sågspån, flis, halm och liknande.

3. Finfördela innehållet. Större saker tar längre tid på sig att brytas ned, av förklarliga skäl. Försök därför att finfördela allting du lägger i komposten. Rör även runt i komposten då och då så att nytt och gammalt blandas. 

4. Fuktighet. För att komposten ska fungera så är det viktigt med rätt fuktighet. Om det blir för fuktigt och det börjar lukta ruttet så kan du lägga i till exempel kutterspån eller malda kvistar. Finns det myror i komposten så är den istället för torr, tillför då blötare avfall och blanda om.

5. Temperatur. Temperaturen är också viktig, och själva processen alstrar värme. Men när det bildas fukt så finns risken att processen stannar av, om du inte lägger i avfall tillräckligt ofta. Försök använda komposten varje dag, då kan den användas även under vintern. 

6. Använd strö. Om det verkar blött i komposten eller luktar illa, så kan du lägga strömaterial ovanpå avfallet varje gång du fyller på komposten. Se också till att röra om efter varje gång du har fyllt på.

Det här kan du använda som strömaterial

  • Flis eller fint häckklipp
  • Trädgårdsavfall, gammalt kompostmaterial
  • Torra löv
  • Kutterspån
  • Halm
  • Hopknycklat tidningspapper
  • Riven äggkartong

Sammanfattning

Att sköta en hushållskompost kan verka svårt, men egentligen är det inte så avancerat. Komposten sköter sig själv till stor del, du behöver bara se till att det är lagom fuktigt och gärna röra om lite då och då.

En hushållskompost har många fördelar. Du kan återanvända ditt avfall, behöver inte sophämtning lika ofta och får fin jord att använda i trädgården.

Den investering du gör i en hushållskompost är främst tiden du lägger ned, och då framförallt i början. Du kan välja att köpa en färdig kompost, men du kan också göra en själv. Därefter behöver du förbereda den innan du börjar lägga ned ditt avfall.

När du väl har börjat kompostera så känns det inte särskilt svårt eller avancerat, många tycker tvärtom att det är roligt. 

Vi hoppas att denna lilla guide gör det lite lättare att komma igång med kompostering, och att du får mycket glädje av din kompost.

Lämna en kommentar

Missa inte dagens deals